Text Ingvar Ericsson

Riv hela det snart slutförda minikraftverket i Ljungå och återställ Ljungån till sitt ursprungliga skick. Eller sök tillstånd för de redan gjorde avvikelserna från vattendomen och färdigställ kraftverket.

 Där har ni de alternativa vägar att vandra vidare på som på tisdagen presenterades för länsstyrelsen kring det skandalomsusade minikraftverksbygget i Ljungån i östligaste delen av Bräcke kommun.

De som presenterade fallet var delar av den hjälptrupp som nu organiserats för att ta tag i de omfattande problem som hopat sig över Håkan Andersson från Medelpad, som i sitt bolag Ljungåfors Kraft AB är i färd med att bygga kraftverket.

Kraftföretaget företräddes av miljökonsulten Ragnhild Ahrel, VMP i Fellingsbro AB och lantmätare Walter Johansson, Eltel Networks, Skog & Mark AB, Falun, som inför samrådet med Urban Westbye på länsstyrelsens miljöenhet i Östersund gjort de första skisserna på en miljökonsekvensbeskrivning att så småningom tillställas miljödomstolen. I vanliga fall startas en samrådsprocess innan man drar igång ett kraftverksbygge, men av olika anledningar är kraftverket i Ljungå numera inget vanligt fall och samrådsprocessen måste därför utgå ifrån det som redan blivit gjort.

Tillståndsprövningen hos miljödomstolen förutsätter även samråd med särskilt berörda, bland andra Bräcke kommun, att ställas samman i en samrådsredogörelse till länsstyrelsen.

Det är länsstyrelsen som tar beslutet huruvida kraftverket medför en betydande miljöpåverkan.

Enligt förordningarna skall alla vattenkraftregleringsföretag och kraftverksanläggningar hanteras som om de medför en betydande miljöpåverkan, vilket i sin tur kräver ett utökat samrådsförfarande.

De två alternativen till en fortsättning på det just nu helt stillastående bygget i Ljungå är i korthet sammanfattade enligt följande:

K Rivningsalternativet går ut på att damm- och maskinhusen rivs, den grävda utloppskanalen fylls igen och ån återställs med lekbotten för öring och harr.

Den omkringliggande marken besås och Ljungåfors Kraft AB går i konkurs.

De pengar man kan få loss för säljbar utrustning som räcker inte för att finansiera rivningen.

Vem som skall betala rivningskalaset anges inte, men kraftbolagets företrädare menar att det är allmänheten, det vill säga skattebetalarna som därmed i slutändan får stå för fiolerna.

K Alternativet med fortsatt byggande går ut på att kraftföretaget söker tillstånd för de gjorda avvikelserna från vattendomen och därefter, om tillstånd ges, uppför resterande byggnader.

För ett fortsatt byggande krävs att den befintliga dammen byggs klar med vissa modifieringar och när det gäller avbördningsförmågan för vatten krävs att den nuvarande dammtröskeln sänks med upp till en meter, eller att man anlägger nya dammluckor i en jorddamm intill den befintliga betongdammen.

En fiskvandringsväg skall anläggas antingen i enlighet med ett yttrande från Fiskeriverket eller enligt nya ritningar.

Medelårsproduktionen vid det färdigställda kraftverket beräknas till 4,7-4,8 GWh.

Mycket talar för att ärendet kommer att bli något tidskrävande.